Jag ser rött!
Ibland känns det som att hela världen är blind. Som att det bara är jag som observerar och lyssnar på vad folk säger.
Det är så många som ljuger och det är bara jag som ser. Lögner, det behöver inte vara något jättestort som att inte hålla en hemlighet, vara otrogen eller så. Det är nästan värre när det är en massa små skitsaker. Som t.ex. hur många uppgifter man har att göra, att man har ngn sjukdom eller diagnos man inte har, att man sett eller gjort något man inte gjort. Alltså en massa bullshit, helt meningslösa lögner. Jag ser rött av sånt!
Sista tiden tycker jag att jag sett/hört mer av det än vanligt. Människor jag (vill) Litar på gör det, folk på tv gör det, alla gör det!
Är det jag som är konstig som bli arg? Kan det vara så att alla är så självupptagna att det inte tar in vad andra säger? Isf, ljug inte för mig. Jag har minne som en elefant och lyssnar och tar in allt som sägs till mig.
Jag kan sträcka mig till att jag inte tål det helt enkelt. Varför "krydda" sina historier? Varför överdriva? varför hitta på konstiga undanflykter på ngt som inte behöver en undanflykt? Jag fattar inte och jag är så less, lessen och arg på de människor i min omgivning som gör det!
Är det liksom normalt att skarva på sanningen? Är det accepterat och jag är en surkärring eller?
Om ni nu promt måste ljuga, försök för fan komma ihåg vad ni ljugit om, kolla upp fakta & håll er till samma lögn. Det är så fruktansvärt frustrerande och pinsamt när ni ljuger så att man ser rakt igenom det.
usch o fy!
